Ännu en Arne Jacobsen, denna gång Ägget från 1958 som även den skpades för SAS hotell i Köpenhamn. Arne J var ju inte bara duktig på möbler utan då det stora hotellbygget drog igång så ritade han själva byggnaden och sedan i princip alla detaljer inne i hotellet, allt från dörrhandtag till askkoppar.
Ägget finns i många färger och material och antagligen så stannar önskan om att inneha en sådan bara som en dröm. Men den är vacker och har man suttit i en så vet man hur skön den är.
söndag 22 november 2009
lördag 21 november 2009
Riktigt avis
Min syster har kommit över en bubbelfot av det lite annorlunda slaget. Dels är det mässing mellan bubblorna och i själva foten och dels är det grönt glas i bubblorna. Bilden gör den inte riktig rättvisa då den gröna färgen är mer klar i verkligheten men jag tycker att den är grymt läcker.
Erikshjälpen här hemma satte ett pris på 95 kronor och det är den verkligen värd och mer därtill.
Är avis som sjutton på den och vill genast ha en egen.
Erikshjälpen här hemma satte ett pris på 95 kronor och det är den verkligen värd och mer därtill.
Är avis som sjutton på den och vill genast ha en egen.
Paul Kedelv
Ett av sommarens fynd.
I augusti var jag hos en fd arbetskamrat i Dalarna och vi var på en ganska häftig auktion. Det första jag fick ögonen på var denna skål av Paul Kedelv och var det en enda sak jag ville ropa in den dagen så var det denna skål.
Var beredd på att lägga en slant men till min förvåning plockades skålen ner i en fyndlåda tillsammans med en massa annat skrot som jag inte var intresserad av och ropades ut för 30 kronor. Och ingen utom jag förstod dess värde. Jag är överlycklig över att den nu är i min ägo.
Paul Kedelv, född 1917 började hos Flygsfors glasproduktion 1949 för att formge belysningsglas men då det var dålig efterfrågan så fick han istället en möjlighet att fritt experimentera med färgat glas. En av hans mer kända serier är Coquille och de är gjorda i flerfärgad underfång, ofta i flera nyanser såsom blått, grönt, rött eller i svag violett. Kännetecken för en Coquille är att det finns en vit linje en bit från det färgade underfånget (min huvudbild i bloggen är en klassisk Couqille)
Min skål är ur serien Harlekin och signerad 1956 och den påminner en hel del om Couqille men här saknas den vita linjen. Håll med om att det är en fantastisk grön nyans.
I augusti var jag hos en fd arbetskamrat i Dalarna och vi var på en ganska häftig auktion. Det första jag fick ögonen på var denna skål av Paul Kedelv och var det en enda sak jag ville ropa in den dagen så var det denna skål.
Var beredd på att lägga en slant men till min förvåning plockades skålen ner i en fyndlåda tillsammans med en massa annat skrot som jag inte var intresserad av och ropades ut för 30 kronor. Och ingen utom jag förstod dess värde. Jag är överlycklig över att den nu är i min ägo.
Paul Kedelv, född 1917 började hos Flygsfors glasproduktion 1949 för att formge belysningsglas men då det var dålig efterfrågan så fick han istället en möjlighet att fritt experimentera med färgat glas. En av hans mer kända serier är Coquille och de är gjorda i flerfärgad underfång, ofta i flera nyanser såsom blått, grönt, rött eller i svag violett. Kännetecken för en Coquille är att det finns en vit linje en bit från det färgade underfånget (min huvudbild i bloggen är en klassisk Couqille)
Min skål är ur serien Harlekin och signerad 1956 och den påminner en hel del om Couqille men här saknas den vita linjen. Håll med om att det är en fantastisk grön nyans.
fredag 20 november 2009
Lokal konst

Christian började som kläddesigner men gick över till måleri och mycket av det han målar speglar serievärlden med ett cineastiskt bildspråk och jag tycker att det är otroligt läcker konst. Lite upppstudsig och kaxig, lite provocerande men med mjuka linjer och färger.
Nu finns det fler som följt hans fotspår med hans teknik och bildspråk men då han började var han ensam i sitt slag i Skandinavien och han blev mycket uppmärksammad men hade då samtida kollegor i Frankrike och USA där subkulturen i sig alltid har haft en större frihet.
Och alla kan ju inte skryta med om att man har fått pryda en kyrka med sitt verk men här hemma i stan hänger hans Guardian Angels i Sundsvalls stadskyrka, GA kyrkan. Det är lite hippt och något man verkligen skulle vilja ha i sitt CV. Ville gärna visa er den men fann tyvärr ingen bild på nätet så ni får hålla tillgodo med denna.
torsdag 19 november 2009
Robert Indiana
Jag är ganska säker på att ni alla någon gång ramlat över något verk av Robert Indiana. Och har man sett hans Love Sculpture på bild så glömmer man den inte för den är så läcker i sin blankborstade aluminium att man bara vill ha den. Jag äger en liten, dock inte i orginal men lika kär för mig ändå.
Robert Indiana är väldigt förknippad med popkonstens rörelse. Han föddes redan 1928 i Indiana i USA och från början så hade han efternamnet Clark men bytte till Indiana då hans konst började bli mer uppmärksammad. Han är i grunden målare och skulptör och just hans Love Sculpture har tillverkats i olika storlekar och finns på många offentliga platser runt om i världen och i olika färgsättningar.
Han kallar själv sin konst för skulpturdikter då de ofta består av enkla ord som Love, Hug eller siffror och jag tycker att det enkla oftast kan vara det vackra. Efter den 11 September så gjorde han en hel del fredsmålningar som ställdes ut i New York 2004 och som blev mycket uppmärksammade. Kul att veta om Robert Indiana är att han även har arbetat som som teaterscenograf och kostymdesigner och varit delaktig i flera stora uppsättningar. Men med sin skulpturkonst gör han sig mer tillgänglig för oss alla.
Robert Indiana är väldigt förknippad med popkonstens rörelse. Han föddes redan 1928 i Indiana i USA och från början så hade han efternamnet Clark men bytte till Indiana då hans konst började bli mer uppmärksammad. Han är i grunden målare och skulptör och just hans Love Sculpture har tillverkats i olika storlekar och finns på många offentliga platser runt om i världen och i olika färgsättningar.
Han kallar själv sin konst för skulpturdikter då de ofta består av enkla ord som Love, Hug eller siffror och jag tycker att det enkla oftast kan vara det vackra. Efter den 11 September så gjorde han en hel del fredsmålningar som ställdes ut i New York 2004 och som blev mycket uppmärksammade. Kul att veta om Robert Indiana är att han även har arbetat som som teaterscenograf och kostymdesigner och varit delaktig i flera stora uppsättningar. Men med sin skulpturkonst gör han sig mer tillgänglig för oss alla.
onsdag 18 november 2009
The swan
Arne Jacobsen, dansk designer (och arkitekt) skapade fotöljen Svanen 1958. Från början var den ett beställningsjobb för SAS Royal Hotell i Köpenhamn men började efter det att pryda fler hotell även här i Sverige och än idag så tror jag den näst intill finns i de flesta lobby på finare hotell.
Den finns i många färger och material men den vita i skinn är nog min favorit och skulle inte alls ha något emot att ha ett par stycken. Har dock aldrig riktigt veta var jag skulle kunna tänkas ha dom. Tyvärr så är de ganska dyra, som så mycket annat av Arne J,s design och orginal men det har kommit flera uppstickar som börjat tillverka den så kan man nöja sig med ett exakt plagiat så kan man införskaffa sig en Fritz Hansen för den nätta pengen av drygt 27.000 kr. Och då är det tyg i klädseln, inte skinn.
Men om man har riktigt tur så kan man ramla över någon på en auktion eller en antikaffär till ett något bättre pris. Även om jag inbillar mig att en orginal från 1958 skulle gå för betydligt mer än en i nyproduktion då det många gånger finns ett mervärde i de äldre orginalen.
Och till er som äger en, eller två, det är bara att gratuelera.
Den finns i många färger och material men den vita i skinn är nog min favorit och skulle inte alls ha något emot att ha ett par stycken. Har dock aldrig riktigt veta var jag skulle kunna tänkas ha dom. Tyvärr så är de ganska dyra, som så mycket annat av Arne J,s design och orginal men det har kommit flera uppstickar som börjat tillverka den så kan man nöja sig med ett exakt plagiat så kan man införskaffa sig en Fritz Hansen för den nätta pengen av drygt 27.000 kr. Och då är det tyg i klädseln, inte skinn.
Men om man har riktigt tur så kan man ramla över någon på en auktion eller en antikaffär till ett något bättre pris. Även om jag inbillar mig att en orginal från 1958 skulle gå för betydligt mer än en i nyproduktion då det många gånger finns ett mervärde i de äldre orginalen.
Och till er som äger en, eller två, det är bara att gratuelera.
tisdag 17 november 2009
Vacker keramik

Av en slump vek vi av vid Ölandsbron på ösidan och hamnade i en helt fantastisk trädgård med otroligt vackra ting, Paradisverkstan. Då hade de ännu inte börjat formge glas utan keramikverkstan (som i sig är ett väldigt vackert hus) var fyllt av keramik, mattglaserade ting i alla dess former, mjuka, runda och följsamma men sedan 1994 finns även deras glas i samma vackra färger som deras keramik.
Då, för väldigt många år sedan så köpte jag ett fat, ungefär 30 cm i diameter, ett mönstrat i blått, en stor skål på fot, diverse krukor och deras klassiska runda, prickiga ljuslykta och även om det då tärde på min semesterkassa så har jag aldrig ångrat mig för de har verkligen använts.
Numera kan man handla deras keramik hos ganska många återförsäljare och har ni ännu inte upptäckt Paradisverkstan så är det dags nu.
Besök gärna deras hemsida för det är en fröjd för ögat och det finns något för alla även om man tidigare har funnit att leramik är ganska trist, men jag lovar, Paradis keramik är alltifrån trist och har man köpt en sak vill man genast ha fler.
Numera kan man handla deras keramik hos ganska många återförsäljare och har ni ännu inte upptäckt Paradisverkstan så är det dags nu.
Besök gärna deras hemsida för det är en fröjd för ögat och det finns något för alla även om man tidigare har funnit att leramik är ganska trist, men jag lovar, Paradis keramik är alltifrån trist och har man köpt en sak vill man genast ha fler.
söndag 15 november 2009
Per Lutken

Men, han gjorde även helt fantastika vaser och skålar i färgat, icke matt glas och då det gäller den typen av glas gillar jag den gröna färgen då den ger en fin färgning då solen bryter igenom den. För att få dn där speciella gröna färgen så tillsätter man järn och koppar i glasmassan vilket kan tyckas konstigt då man tror att det ska få en brun, lite rödaktig ton. Men se själva....
Läcker form som ofta kommer tillbaka hos alla formgivare på de här lite tyngre glasföremålen
Blenko glas
I slutet av 1800 talet så grundades Blenko glas fabrik i Kokomo i Indiana och man har genom åren hållit den inom familjen och fortsatt tillverka och designa glas i fantastiska färger. De har bla en serie vattenkaraffer som är helt sagolika i sina färger och jag tror att jag en gång i tiden stod och höll i en sådan på en loppis men av någon anledning så ställdes den tillbaka på hyllan igen. Tror ni att jag ångrat mig?
Just den här till vänster heter Ocean blue water
men vill man ha en lite intensivare färg så vågar man sig på den orange
Gullaskruv
Gullaskruv glasbruk har en hel del formgivare som skapar mycket glas med former och färg men min smak är mer i rena linjer, gärna böjda men det får inte bli för krusigt eller pråligt för då tycker jag att skönheten försvinner bland alla detaljer. Men, de har en serie som heter Isi som jag är lite förtjust i.
Lennart Andersson, en av deras formgivare kom mer av en slump på att man kunde använda glasmassa som var av sämre kvalité om man "mönstrade in" olika randningar i glaset. Det gjorde att alla ojämnheter försvann i mönstret och i och med att man använde sig av "dålig glasmassa" så tog man det som fanns tillgängligt i samband med tillverkning och på så vis så fick man en hel del vaser i olika färger och storlekar, allt från Isi Mini till Isi som är den största varianten. Tillverkningen började under slutet av 50-talet och jag tror att man ännu har en viss produktion av dessa.
Om man går omkring och söker lite på loppisar så kan man då och då finna dessa vaser. Jag har mest ramlat över den helt ofärgade men är på jakt efter en grön variant i modellen Isi kub som är lika hög som bred.

Om man går omkring och söker lite på loppisar så kan man då och då finna dessa vaser. Jag har mest ramlat över den helt ofärgade men är på jakt efter en grön variant i modellen Isi kub som är lika hög som bred.
Tillfredställelsen i att söka
För många år sedan började jag att samla på olika ting. Även om jag genom åren har samlat på olika saker så har jag aldrig tröttnat på att gå och fynda på loppisar och mer seriösa butiker eller på akution.
Känslan då man står med en tingest i sin hand och vetskapen om att den snart ska bli min ganska stor och även om jag till viss del begränsat mig i mitt samlande så kan jag då och då finna små ting som inte hör hemma någonstans men som jag ändå kan känna ett stort värde i.
Jag älskar färgat glas, från Flygsfors glasbruk, från danska Holmegaard, från Gullaskruv och från allsköna ställen som har skapat de mest underbara saker, allt från glas, keramik, porslin och till teak och tyg.
I den här bloggen kommer jag att lägga in mina egna fynd, andras fynd som jag kan vara extremt avundsjuk på och korta presentationer om designers som jag tycker har varit speciell för all formgivning. Saker kommer att variera i värde och det är inte värdet i sig som gör om jag tycker om en sak eller ej utan det är mer hur det tilltalar ögat och får mitt hjärta att klappa lite extra.
Känslan då man står med en tingest i sin hand och vetskapen om att den snart ska bli min ganska stor och även om jag till viss del begränsat mig i mitt samlande så kan jag då och då finna små ting som inte hör hemma någonstans men som jag ändå kan känna ett stort värde i.
Jag älskar färgat glas, från Flygsfors glasbruk, från danska Holmegaard, från Gullaskruv och från allsköna ställen som har skapat de mest underbara saker, allt från glas, keramik, porslin och till teak och tyg.
I den här bloggen kommer jag att lägga in mina egna fynd, andras fynd som jag kan vara extremt avundsjuk på och korta presentationer om designers som jag tycker har varit speciell för all formgivning. Saker kommer att variera i värde och det är inte värdet i sig som gör om jag tycker om en sak eller ej utan det är mer hur det tilltalar ögat och får mitt hjärta att klappa lite extra.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)